Spärr

I dag efter jobbet var Murbräckan Westberg och Skruven Backelin iväg och Bowlade. Det gick ungefär som vanligt. Man blandade strike och spärr med klot i rännan. Det är väl det här med jämnheten som man måste få till för att bli en riktigt bra bowlare.
Jag började med ett klot på 14 pound, men det kändes aningen tungt då man alltid liksom tappade iväg det så det studsade på banan (tror inte det är så det är tänkt). Så jag bytte till en 12 pound-kula och då gick det bättre. Körde med min gamla beprövade stil som går ut på att man tar i allt man har och tänkter sig att käglorna är en käke som man ska slå ut hela garnityret ur. Nä inte riktig, men man hoppas naturligtvis att klot-eländet går mitt i banan. Sen blir det ju bra träning om man tar i för kung och forsterland...

En äldre herr som satt bakom oss (han var väl mellan 70 och döden) vinkade till sig mig efter att jag just rullat iväg "bollen". Oj vad vill den mannen tänkte jag.
-Jag har bowlat i 60 år och jag har aldrig under den tiden sett...
Hm vad ska han säga nu. Aldrig sett en sånt kass bowlingspelare...?
Han fortsatte: ..."en sån där uppställning med de 4 käglor som är kvar efter första slaget. Den är måste vara väldigt ovanlig.
Ja, ja rolig att man kan vara speciell.

Det var som vanligt jämt mellan oss som synes på bilden längst upp.


Strike

Mindre lyckat. Man ser att jag vänder mig om innan klotet träffar käglorna ;-)